fredag 19 oktober 2007

Yoshimi

Oh Yoshimi, they don't believe me
but you won't let those robots eat me,
Yoshimi, they don't believe me
but you won't let those robots defeat me.

Vi vet hur det ska vara. Vi vet hur det har varit. Men vi vet inte vad vi skulle kunna ha.

Men det finns inget, inget utanför boxen. Det är vakum. Så vi sätter händerna för öronen, blundar och kryper tätt intill varandra.

En bultpistol i pannan är ju ändå ett ganska humat sätt att släcka ett liv.

Vi sparar ju kulor om vi skjuter barnet genom huvudet och mamman genom hjärtat med ett enda skott. En vacker medmänsklig teori.

fredag 12 oktober 2007

Framtidens problem, idag!

En människa har ett begränsat utrymme för vad hon kan lagra. Likt datorer blir hon överbelastad och utbränd av för många aktiviteter igång samtidigt. Människan utsätts för större påfrestning av omvärlden då hon alltid ska vara tillgänglig och uppkopplad till det globala nätet. I dagsläget är fortfarande Internet ungt och det är med stor entusiasm som användarna och utvecklarna likt kolonisatörer under imperialismen upptäcker och erövrar nytt land.

När ett fenomen som Internet inte har några begränsningar uppmuntras kreativiteten. Du kan skapa i princip skapa vad som hälst och det är här det som ofta uppstår problem. Allting finns på Internet, men det du verkligen vill ha är nästan omöjligt att hitta. Vi är fortfarande i fasen då det pumpas ut nya funktioner, användningsområden och all möjlig skit. Det är jättebra att all information finns att få på webben, men i dagsläget är det allt annat än lättillgängligt. Utvecklare måste inse att möjligheten att sålla och samla essensen av varje individs personliga begär kommer att bli och är extremt viktigt.

Lösningen på hur det kan ske är väldigt spekulativ. I en artikel vi läst tidigare var det ett nytt söksystem, men det kommer troligtvis att dras länge. Att integrera och korsa produkter med varandra kommer att bli standard. Trådlösheten i hemmen kommer att bidra till att det kommer krävas färre enheter för att skapa ett komplett mediakomplex.

Idag har webb-tv börjat komma igång lite smått och jag hoppas verkligen att den vanliga tv:n snarast försvinner för gott. Varje hem kommer ha en centralburk som sköter fördelningen av media och Internet i huset. Majoriteten av mänskligheten vill inte veta hur det fungerar utan bara att det fungerar. Att kunna få tjänster on-demand är ett måste. Därför bör inte det mesta krutet läggas på att utveckla nya tekniska underverk utan att komprimera, förbättra och förenkla de som redan finns.

Att ständigt införa nya standarder, ofta utan att reflektera över tidigare problem håller inte. Människor vill ha ny teknologi men sådan som underlättar, inte adderar ytterligare krångel. Den största faran är dock att vi förlitar oss för mycket på teknologin och snart inte kan sköta våra dagliga liv utan den. Antingen är framtiden ett enklare och smidigare samhälle eller så går vi mot vår egen undergång. Det är bara att välja, idag.

tisdag 9 oktober 2007

Du är lurad

Vi är i den nya åldern nu, vi har lämnat industriella revolutionen bakom oss och glatt kastat oss in i informationsteknologins outforskade dimensioner. Men precis som Alan Cooper förtvivlat försöker förklara för inskränkta bolagsdirektörer och programmerare så går det inte att applicera samma premisser och strategier inom dessa nya områden. Den första itbubblan var ett smärtsamt bevis på det. Av alla sega kolosser på lerfötter är skivbolagen kanske det största monstrum att få i rörelse. Och när det skadeskjutna skeppet i alla fall har börjar sjunka åt rätt håll så anstränger de sig till det yttersta för att behålla all gammal skit de konkat runt på världshaven med.

Det Chris Anderson beskriver har jag upplevt själv. Känslan av att det faktiskt finns något mer bakom den yta som vi blir matade varje dag var både en skrämmande och spännande upptäckt. Genom nerladdning har jag funnit mig själv, den jag egentligen är och även om det alltid är en pågående process så skulle den aldrig ha startats om jag inte hade fått tillgång till de kanaler som Internet erbjuder.

Det sättet företagen behandlar sitt monopol gör mig sjösjuk och de senaste veckorna på denna kurs har verkligen visat att användarens upplevelser är viktigare än allt annat. Att kunna lägga ifrån sina egna intressen för att förbättra tillståndet för någon annan tror jag gör det bättre för en själv i längden. Världsordningen håller på att rubbas.

Eftersom det oändliga utrymmet på webben ständigt fylls på för att komplettera (och senare överta) de reala volymerna gör att det redan i dagsläget är oerhört komplicerat att lyckas hitta någonting. Eller snarare att hitta det relevanta. Det krävs en fil. kand i alla möjliga ämnen för att lyckas hitta ett vettigt recept på lunch. Vi är vana vid det så vi står ut, precis som vi tolererar att skivbolagen kör med oss. Men ett nytt sätt att navigera nätet som den som beskrivs i "The Semantic Web" kommer troligtvis att sugas upp på studs även om den kanske inte fungerar perfekt. Det är ett område som både har hög "need" och "desire".

Det mest irriterande med Internet idag är att det är så slumpmässigt. Varje sökning eller länk-klick är som att spela ryskroulette. Och Internet kommer att fortsätta att expandera, marknaden för musik, böcker och film sker fissionsartat och förhoppningsvis snart på konsumenternas villkor. Därför väntar jag spänt på nästa steg i denna omvälvande verksamhet som tyvärr fortfarande tvingas dras med Jacob Marleys skattkistor.

Om mig

Nothing interesting here. Playin my guitar, foolin around and being absolutely like no one else! Take the day as it comes and don't panic.